Källkritik är egentligen inte så svårt som det kanske låter för många.  Att vara källkritiskt betyder att mottagaren granskar och värderar källan till den information man tar in från i princip alla kommunikationstyper; böcker, tidningar, reklamannonser, intervjuer, enkäter, Tv, Radio, film och internet.[1] Det gör man för att bestämma trovärdigheten i dem. [2]

 

Anledningen till att Lerums Kommun genomför denna kampanj är för att uppmärksamma källkritik bland ungdomar. De senaste tio åren har sociala medier och tillgång till obegränsad information växt i samband med den teknologiska utvecklingen, främst i och med att internet har blivit så stort som det är. I västvärlden har i princip alla tillgång till internet via smartphones, surfplattor och datorer var man än befinner sig. Detta betyder att vem som helst kan skriva vad som helst när som helst – det behöver inte ens vara sant.

Ungdomar är den samhällsgrupp som använder sig allra mest av de teknologiska kommunikationsvägarna. De är även de som är minst världsvana och kanske därför dem som kan ha allra svårast för att avgöra vad som är verklighet och inte. Vi på Lerums kommun vill trycka på att få ungdomar att förstå att den information de tar del av inte behöver vara sann.  I många fall är den förmodligen det, men i lika många är informationen omformulerad, opartiskt formulerad, förvriden, överdriven eller som sagt; rent påhittad. Det kan bero på att källan av någon anledning vill få mottagaren att uppfatta informationen på ett specifikt sätt, eller att källan endast sprider vidare den kunskap personen har i frågan.

Det är viktigt att vara källkritisk eftersom att det är lätt att få en förvriden verklighetsuppfattning om man tror på allt man hör och ser, något som andra kan utnyttja i negativt syfte.

 

 

Som tidigare nämnts är det inte lika svårt som många tror att det är att vara källkritisk. Det finns ett par punkter som man kan försöka ha i bakhuvudet när det gäller all information man tar in. [1]

- Vem är författaren till källan och vilken bakgrund har personen?

- I vilket syfte är källan skriven?

- När publicerades informationen?

- Hur seriös verkar källan vara?

Det finns även ett par punkter som är värda att titta på när man själv sprider information hämtad från tidigare källor.

- Jämför källor med varandra. Om de stämmer överrens är det mer sannolikt att de är sanningsenliga.

- Se till att alltid försöka hitta originalkällan till den information du använder och granska och värdera den.

- Ange alltid källor till den informationen du sprider som har hämtats ifrån andra. Det gör att mottagaren kommer att uppleva dig som trovärdigare, plus att personen som gjort tagit fram informationen arbete faktiskt får credit för sitt arbete. [2]